Det är alltså nu bara en månad och två dagar tills jag påbörjar mitt livs största äventyr. I butiken där jag jobbar kommer det ibland in franktalande turister och det pirrar till lite extra i min mage då. Tänk att jag kommer kunna prata sådär vackert om elva månader.

Igår fick alla deltagare ett mejl från Ebba som är våran kontakt person/extra förälder i Frankrike. Hon bor där och pratar, såklart, flytade franska. Känns himla skönt att ha henne där, om det skulle bli problem och så.
Hon skrev i alla fall ett litet pepp-brev, om att vi inte ska ge upp så fort det bli jobbigt och sånt. Sen lite information om paris-träffen. Paris-träffen innebär att alla deltagare i programmet samlas i Paris på höstlovet för att utvärdera och ha kul ihop. Och prata svenska. Det ska bli så himla kul. Paris två gånger på EN höst, vilken lyx.

Jag är verkligen glad att jag åker med programkontoret, än så länge världen bästa organisation. Det känns lite personligare och att det hela inte går ut på att tjäna pengar gör att det känns lite bättre. Jag ska skriva mer om kostnader och sånt sen när jag vet mer så blivande utbytesstudenter får se, men man betaler ingeting till organisation, programkontoret alltså. Man betalar för boende, mat, resa, försäkring mm.

Jag byter nog blogg någon dag innan jag sticker, då kommer jag blogga här på 'heltid'. Lovar att jag ska börja lägga upp bilder jag tagit själv, inte bara google bilder. Typ på min packning, som jag fasar över..